Stöd enligt Socialtjänstlagen, SoL

Du som har en funktionsnedsättning men inte omfattas av en personkrets enligt LSS kan få hjälp genom Socialtjänstlagen (SoL).

Socialtjänstlagen Länk till annan webbplats. ska tillgodose dina behov av hjälp i det dagliga livet för att uppnå skälig levnadsnivå.

Utifrån SoL kan du ansöka om vissa insatser och sedan få ett beslut som är bedömt utifrån dina behov.

Ansök om stöd enligt SoL Länk till annan webbplats.

  1. En handläggare kommer kontakta dig och/eller din företrädare för att påbörja en utredning om ditt behov av hjälp och stöd.
  2. Handläggaren gör en utredning om vilket behov du har. Ibland behöver handläggaren information från andra än dig, till exempel sjukvård eller anhöriga. Vi behöver ditt samtycke för att få hämta denna information.
  3. Handläggaren gör en bedömning av dina behov och din rätt till hjälp. Det är ditt individuella behov tillsammans med socialtjänstlagen (SoL) och kommunens riktlinjer som ligger till grund för beslutet. Utgångspunkten i socialtjänstlagen är att om man kan klara något själv så ska man göra det själv. Lagen slår också fast att hjälpen från kommunen ska tillförsäkra den hjälpbehövande en skälig levnadsnivå.
  4. Du får ett skriftligt beslut på din ansökan. Din ansökan kan antingen beviljas eller avslås.
  • Om din ansökan avslås har du rätt att överklaga beslutet. Du kan få hjälp att överklaga av handläggaren som fattat beslutet.
  • Om din ansökan beviljas verkställs beslutet och det stöd du är beviljad påbörjas.

Du kan ansöka om följande insatser enligt SoL:

Boendestöd är ett pedagogiskt och socialt stöd i hemmet och närmiljön till personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning. Insatsen ges enligt socialtjänstlagen (SoL). Stödet utformas individuellt och bygger på medverkan och delaktighet.

Boendestödjaren gör inga egna aktiva insatser utan hjälper den boende att självständigt kunna klara sin vardag i så stor utsträckning som möjligt, i form av motivations- och aktivitetsstöd.

Boendestödjaren ger stöd så att den boende självständigt kan:

  • strukturera vardagen och hitta rutiner
  • hålla dygnsrytmen och sköta hygienen
  • utföra städning, tvätt, handling, matlagning och andra hushållssysslor
  • upprätthålla sociala kontakter
  • bistå vid kontakter med myndigheter, sjukvården eller närstående personer.

I stödet används allmänna kommunikationsmedel om det krävs transporter.

Kommunen har dagverksamhet där deltagaren har möjlighet att arbetsträna. På dessa verksamheter finns anställda handledare, som har till uppgift att vara ett stöd för deltagaren under deras arbetsträning, praktik eller sysselsättning.

Om du är orolig för att du till exempel ska ramla eller bli akut sjuk när du är hemma kan du få ett trygghetslarm.

Ett trygghetslarm är till för att du ska känna dig tryggare. Det kan vara bra om du till exempel ramlar, blir akut sjuk eller drabbas andra oförutsedda situationer i ditt hem. När du larmar får du kontakt med larmcentralen som tar emot ditt samtal utan att du behöver lyfta luren. Larmcentralen kontaktar då hemtjänsten som kommer och hjälper dig.

När dina behov av vård och omsorg är så stora att du inte längre kan bo kvar hemma kan du ansöka om att få bo i ett särskilt boende. Det finns olika inriktningar på särskilt boende. Äldreboende, demensboende eller korttidsplats är andra vanliga benämningar.

På särskilt boende finns omvårdnadspersonal dygnet runt samt sjuksköterskor som är ansvariga för din hälso- och sjukvård.

Om du har svårt att ta dig fram på egen hand kan du få hjälp av en ledsagare. Ledsagaren kan till exempel följa dig

  • till och från sjuk- och tandläkarbesök
  • att besöka vänner och bekanta
  • till och från fritids­aktiviteter
  • ut och promenera.

Du kan få hjälp av ledsagning ett antal timmar varje månad.

Senast uppdaterad: 11 oktober 2022