Boendemiljö

Fukt- och mögelskador framträder ofta som fuktfläckar eller missfärgningar på väggar, golv eller tak. Det kan också visa sig genom mögellukt, färg som flagnar och tapet eller mattor som bubblar sig. Ibland syns skadorna tydligt. Ibland kan det vara svårt att upptäcka skadan.

En fuktskada kan leda till tillväxt av bland annat mögel och bakterier. Detta kan i sin tur orsaka hälsoproblem.

En fuktskada kan bland annat bero på dålig ventilation eller på läckande ledningar. Fukt kan också komma utifrån, via tak, väggar eller från grunden.

Problem med fukt och mögel i bostaden

Om du har problem med fukt och mögel i din bostad ska du i första hand kontakta fastighetsägaren. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att boendemiljön inte orsakar olägenheter för hyresgästerna.

Om problemet fortsätter trots att du pratat med fastighetsägaren kan du göra en anmälan om störning till miljökontoret.

En väl fungerande ventilation är viktig för att du ska trivas och må bra i ditt hem. Dålig ventilation kan till exempel bidra till hälsoproblem som allergier eller andra överkänslighetsreaktioner.

Hur vet du om ventilationen är dålig?

Några tecken på att ventilationen inte fungerar kan vara

• imma eller fukt på insidan av fönster
• dålig lukt kommer in genom dina frånluftsventiler i badrum och kök
• mögel
• ventilen suger inte tag i en pappersbit som du håller upp mot utsuget i till exempel badrummet.

Obligatorisk ventilationskontroll (OVK)

Innan du använder ett ventilationssystem för första gången måste du göra en obligatorisk ventilationskontroll (OVK). Den återkommande besiktningen ska göras med olika intervaller beroende på vilken typ av byggnad och ventilationssystem du har. Om du har ett en- och tvåbostadshus behöver du bara kontrollera ventilationen vid installeringen.

Det är byggnadens ägare som har ansvaret att se till att OVK utförs. Protokoll från ventilationskontroller (OVK) ska skickas till kommunens samhällsenhet/plan och bygg. Hit kan du också höra av dig om du har andra frågor kring OVK och för att få se protokoll från tidigare besiktningar.

Om du bor i en hyres- eller bostadsrätt är det fastighetsägaren som ska se till att ventilationen kontrolleras. Fastighetsägaren ansvarar också för att rensa ventilationskanalerna regelbundet och åtgärda ventilation som inte fungerar.

På Boverkets webbsida kan du läsa mer information gällande OVK.

• OVK - obligatorisk ventilationskontroll (Boverket) Länk till annan webbplats.

Om ventilationen inte fungerar

Om du misstänker att ventilationen är dålig ska du i första hand vända dig till fastighetsägaren, eller styrelsen om du bor i en bostadsrätt.

Om problemet kvarstår trots att du kontaktat den ansvariga kan du göra en anmälan om störning till miljökontoret.

Förbättra luften i din bostad

Om ventilationen i din bostad är dålig finns det några saker du kan göra för att själv förbättra luftkvaliteten. Du kan till exempel

• rengöra ventilerna i kök och badrum regelbundet
• se till att hålla friskluftsventiler och vädringsfönster öppna
• vädra ofta och effektivt genom korsdrag korta stunder
• se till att köksfläkten är igång när du lagar mat.

Du kan läsa mer om ventilation på folkhälsomyndighetens webbplats. Länk till annan webbplats.

Inomhustemperaturen är viktig för vårt välbefinnande. Hur vi upplever temperaturen hänger bland annat ihop med drag och luftfuktighet.

Temperaturen inomhus varierar vanligtvis beroende på vilken årstid det är. De allra flesta vill ha mellan 20 och 24 grader inomhus, men behoven varierar från person till person.

Hur varmt eller kallt får det vara?

Om temperaturen i bostaden är lägre än 18 grader eller högre än 26 grader under en längre period kan det innebära en risk för din hälsa. På sommaren kan man ibland få acceptera att temperaturen är upp till 28 grader inomhus.

Drag i bostaden

Drag kan orsaka obehag. Människans kropp är varm och varje luftrörelse kommer därför föra bort värme från kroppen. Drag i bostaden kan till exempel orsakas av otäta fönster och dörrar eller felaktigt fungerande ventilation. När väggar och golv har en lägre temperatur än vad luften har kan man också uppleva drag.

Problem med drag eller temperatur i bostaden

Om du har problem med att det är för varmt, kallt eller dragigt i din bostad ska du i första hand kontakta fastighetsägaren. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att boendemiljön inte orsakar olägenheter för hyresgästerna.

Om problemet fortsätter trots att du pratat med fastighetsägaren kan du göra en anmälan om störning till miljökontoret.

Vad kan du göra själv?

Om du har problem med inomhustemperaturen i bostaden kan du till exempel

• se till att hålla element fria från möbler och textilier
• hålla luftintag och frånluftsventiler rengjorda och öppna
• placera inte soffor eller fåtöljer nära fönster eller balkongdörrar.
• låt inte fönster stå öppna, vädra istället effektivt med korsdrag under en kort stund.
• hissa ner persienner eller markiser för att undvika att solen värmer upp för mycket.

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns överallt. Höga halter av radon i inomhusluften ökar risken för att drabbas av lungcancer.

Varför ska man mäta radon?

Radon är en gas som inte syns, smakar eller luktar. Gasen kan komma in i huset genom sprickor eller otätheter i grunden, med dricksvattnet eller frigöras från byggmaterialet blåbetong.

Höga halter av radon i inomhusluften ökar risken för att drabbas av lungcancer. Enligt Folkhälsomyndigheten anses ett årsmedelvärde över 200 Bq/m3 utgöra en olägenhet för människors hälsa. I dricksvatten anses en radonhalt över 1000 Bq/liter göra vattnet obrukbart.

Mätning av radon i luften

Mätning av radon i luften görs med hjälp av mätdosor som sitter uppe i minst två månader för att få ett årsmedelvärde. Mätningen ska utföras under eldningssäsongen, någon gång mellan 1 oktober och 30 april.

Du kan också göra en korttidsmätning (till exempel vid husförsäljning) men då blir felmarginalen större och du får inte något årsmedelvärde. Korttidsmätningen kan göras när som helst under året och bör pågå i minst sju dagar.

Mätning av radon i vatten

Det är ovanligt med höga halter radon i kommunalt hushållsvatten, men vatten från bergborrade brunnar eller kallkällor kan innehålla mycket radon. Förhöjda halter av radon i dricksvatten kan vara ett tecken på att radonhalten inomhus är förhöjd. Gör därför alltid en mätning av radon i inomhusluften om du upptäcker förhöjda radonhalter i vattnet.

Mätning av radon i vatten är enkelt och kan göras när som helst under året. Det enda som behövs är ett vattenprov.

Beställ mätdosor

Om du vill genomföra en radonmätning i din bostad ska du ta kontakt med ett radonmätningsföretag. Du hittar en lista med ackrediterade företag på Swedacs webbplats. Länk till annan webbplats.

Hur ofta bör du mäta?

Radonhalten i ditt hem kan förändras över tid. Halten kan till exempel påverkas om du byter från en grävd brunn till en bergborrad, om du byter fönster eller förändrar ditt ventilationssystem. Det är därför rekommenderat att du genomför en radonmätning om du gjort någon större åtgärd på din fastighet.

Även om inga förändringar gjorts på fastigheten är det bra att mäta radonhalten ungefär vart tionde år för att försäkra dig om att radonhalten inomhus håller sig under riktvärdet. Om du använder vatten från en egen brunn bör mätningar genomföras ännu oftare.

Åtgärder

Om det visar sig att radonhalten är hög rekommenderas åtgärder för att minska radonhalten. Först och främst måste orsaken till det höga värdet utredas. När orsaken hittats kan rätt åtgärder genomföras.

Det kan till exempel handla om att täta sprickor eller ventilera på rätt sätt. För bästa resultat bör du alltid ta hjälp av en sakkunnig för både utredning och åtgärdande insatser.

Smittspridning genom ohyra och skadedjur har tidigare haft stor betydelse för uppkomst av större sjukdomsutbrott. Förbättrad hygien och råttsäkring av byggnader har i vårt land minskat skadedjurens betydelse som smittspridare, men de utgör fortfarande en risk för smittspridning. Framförallt ohyra har på senare år börjat öka igen i samhället. Ohyra och skadedjur kan också orsaka stor ekonomisk skadegörelse genom angrepp på livsmedel, textilier, trävaruprodukter mm.

Enligt miljöbalken är det fastighetsägaren som ska se till att bostäder och lokaler hålls fria från ohyra och andra skadedjur. Bor du i hyreshus är det således fastighetsägaren som du ska vända dig till om du upptäcker ohyra eller skadedjur i eller runt din bostad.

Kompostering av matavfall i våra bostadsområden har ökat påtagligt under senare år och dåligt skötta komposter kan bidra till ökade problem med råttor.

Om du har råttor i ditt hus eller i din trädgård skall du kontakta något företag som kan genomföra skadedjursbekämpning. Du kan då beställa råttsanering och samtidigt få hjälp med att förebygga råttproblem i framtiden. Dessa företag har även hand om bekämpning av skadeinsekter av olika slag.